Sotning innebär att brännbara beläggningar tas bort i eldstäder och skorstenar så att risken för en sotbrand minimeras. Intervallen som beslutas av kommunen varierar från fem gånger per år till en gång vart fjärde år. Sotningen utförs normalt av en skorstensfejare från ett företag eller sotningsdistrikt som har utsetts av kommunen.

Sotningsfrister
En sotningsfrist anger hur ofta en eldstad ska sotas. Varje kommun bestämmer hur ofta sotning ska göras. Tidsfristen beror på klimatförhållande och eldningens omfattning. Följande förslag till sotningsfrister är hämtade från Räddningsverkets Föreskrifter och allmänna råd om sotning och brandskyddskontroll (SRVFS 2005:9). Upplysningar om sotningsfrister brukar finnas på kommunens hemsida.

När det blåser ute ökar risken för att gnistor ska följa med upp i skorstenen. Om det sker kan taket antändas om gnistorna kommer in under takpannorna. För att förhindra detta kan man montera en gnistsläckare på skorstenstoppen och en dragbegränsare på förbindelsekanalen eller skorstenen nere vid pannan.

Dragbegränsare
Oavsett bränsle bör en draglucka användas till pannor. Variationen i draget beror även på rökgastemperaturen. I värsta fall kan temperaturen skena på grund av att draget ökar förbränningen som i sin tur ökar draget som i sin tur ökar förbränningen. Dragbegränsaren gör att draget hålls konstant och man får en lugn och bra förbränning utan hög rökgastemperatur. För att få rätt storlek på dragbegränsaren ska tillverkarens anvisningar följas.

Dragbegränsare

Gnistskydd
En vanlig brandorsak är att gnistor lämnar skorstenen och tränger in under takpannor och antänder skräpet som ligger där. Ett gnistskydd på skorstenstoppen hindrar brinnande gnistor att lämna skorstenen. Gnistor är vanligast från fliseldade pannor och eldstäder med korta rökgasvägar. När eldstadens rökasvägar är för korta hinner gnistorna inte brinna ut.